Ro00oonja

Dagen började klockan halv sex. Då blev det skola i ett par timmar,
Sen gick jag vid två för jag mådde inge bra, då drog jag ner på stan och mötte Victor. Så gick vi och fixa lite saker sen till Hemma Hos och äta. Sen gick vi hem till han igen för han skulle hämta resväskan. Efter det en sväng ner till mor hans och packa där, sen hem till han igen och packa det sista där.... När det var ordnat så gick han tillbaks till hans mamma & jag gick ner till Anneli. Kul å träffa henne o busfröna igen iallafall ! Tack för mat och dricka. Vid en halv ett så ringde Victor och ville att jag skulle komma hem till han för vi skulle ner till hans mamma och bege oss mot Stockholm. Så kvart över ett inatt började resan. Och vi kom fram till Arlanda ungefär tjugo över fem. Då satt vi där inne och snacka en stund och fråga om lite information och sånt. Vid typ tjugo över sex kom den jobbigaste stunden jag någonsin varit med om. 
Att stå där inne bland så fruktansvärt mycket folk som det var och veta att jag skulle bryta ihop så som jag gjorde var inge kul kan jag lova. Då det var dags att ge dig den där "hej då" kramen, så var de kört. De gick lixom inte att hålla igen, kunde inte stå på benen, hela kroppen skaka och tårar rann. Alltså det här är en av de absolut värsta sakerna jag varit med om genom tiderna.  Känslan är sjuk & totalt ofattbar, kan inte fatta att du kommer vara  borta från oss ett par månader eller år. Ingen vet hur länge det blir, men jag hoppas du får det toppen grabben och jag vill att det ska gå bra för dig. Men iallafall jämt före sex blev det att åka hem mit värmland. Så vi kom hem till Kristinehamn vid halv 10. De gick fort på hemresan kan jag lova! Och nu är klockan 10;40 och det betyder alltså att jag har varit vaken i 29 timmar nu. Kan säga att jag börjar bli rätt trött i huvudet ! Pappa kommer snart & hämtar mig och så ska  Sebastian ska med upp idag.
Så nu har jag skrivit ur mig, fy fan vilken jävla natt/kväll/morgon säger jag bara!
Tack Carro & Susanne för stödet <3

Ha de gött / R